Watchmen: The End Is Nigh

Innan jag såg reklamen om att Watchmen filmen (recenserad här av H och här av mig) hade biopremiär hade jag ingen som helst aning om vad Watchmen var. Senare såg jag att ett spel med samma titel (och en undertitel) hade släppts i samband med biopremiären. Dessvärre fick jag även reda på att spelet var bara den första delen i en kommande serie spel (vad jag har förståt det iaf).

Spelet utspelar sig flertalet år innan serieboken (tydligen fanns det en sån med) och spelfilmen (spelet är alltså en så kallad prequel, en historia som utspelar sig före första historian). Du axlar rollen antingen som Rorschach eller Nite Owl och efter ett fängelseuppror lyckas gangstern Underboss ta sig ut ur fängelset. Resten av spelet går alltså ut på att Rorschach och Nite Owl ska leta reda på Underboss.

Till att börja med vill jag säga att jag hade inte direkt några förhoppningar på det här spelet. Jag ville bara ha ett spel som jag kunde döspela i ett par timmar och sen recensera. Så, vad fick jag?

Jag fick det jag hade räknat med: ett halvuselt spel som gjorts enbart för att marknadsföra en film. Tyvärr.

Grafiken är det inget fel på, egentligen. Mellan varje bana får vi en kort tecknad video som är uppritad och ska typ föreställa en serietidning. Vad jag har förståt det är det samma skådespelare som är med i filmen, som lånar ut sina röster i spelet och de gör väl typ det dom ska. Funkar. Har hört sämre röstskådespel.

Kontrollerna var till en början en jävla pain in the ass. Till en början satt jag bara och kliade mig i huvudet och funderade på vad jag egentligen höll på med, men efter ett antal slagsmål, svordomar och irritationer började jag otroligt nog bemästra kontrollerna. Hur gjorde jag? Ptja, jag satt mest och bankade på mellanslag och musknapparna. Detta medförde att jag spöade skiten ur allt och alla på två röda vilket fick mig att fundera på vad det var för svårighetsgrad egentligen.

Tydligen ska det finns co-op i det här spelet med. Visserligen skiter jag fullständigt i det, då co-open är upplaggd så att man måste dela skärm för att kunna spela med varandra. Detta får mina tankar att flyga iväg till 90-talet då man satt och bankade på konsollkontrollerna tillsammans med barndomspolarna och delade skärm. Det jag vill säga är att om man ska kunna spela co-op, då ska man kunna spela antingen på varsin konsoll som är sammankopplade eller varsin dator. Hur svårt ska det vara?

Attackerna man får i spelet är typ tre stycken och med dem kan man göra diverse olika combos och blocka motståndare som är på väg att klippa till en. Det är bara ett litet krux: du måste samla på dig de olika combosarna genom varje bana. I slutet av spelet har du riktigt fina combos, samt finish-moves alá Mortal Kombat-stil (du sparkar t ex ut tänderna på en motståndare eller så kan du bryta nacken på dem, detta system är dock helt random). Till ditt förfogande kan du också plocka upp diverse föremål för att göra slut på dina motståndare lite snabbare. Föremål så som kofot, ölflaskor, rörmokartångar och slagträn kan plockas upp och användas för att slå in skallen på dina motståndare. Jag har bara spelat igenom spelet som Rorschach, då jag tyckte spelet inte var värt att spela igenom som Nite Owl också. Och vad jag har förståt så kostar spelet $20. Jag skulle säga att det är värt det halva.. om ens det.

Sammanfattningsvis kan jag säga som så att spelet är väl ok.. första gången man spelar igenom det. Att någon skulle spela igenom det här spelet mer än en gång måste tyda på någon allvarlig sjukdom eller att personen i fråga är redlöst berusad. Spelet är alldeles för kort, alldeles för lätt och slutet är ett stort "in your face bitch", vilket kan vara ganska irriterande.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0