Usel Avsmak

När Krigets Gud, Ares, plötsligt attackerar Athen tillsammans med sina styrkor lägger Athena ett uppdrag på den dödlige f.d spartanska kaptenen Kratos axlar (då Zeus har förbjudit gudarna att starta krig sinsemellan): att förgöra Ares och stoppa kriget.

Om jag ska vara ärlig så skäms jag faktiskt. Ganska mycket med. Att jag inte har spelat God Of War innan är skandalöst. Jag tänker vara så kortfattad jag bara kan då jag tror att de flesta gamers redan vet vad det här är för spel.

Grafiken (för att vara PS2), voiceactingen, videorna, ljudet, kontrollerna, storyn (som utvecklar sig allt eftersom spelet fortgår, därav den korta storybeskrivningen).. allt är på topp. Det enda jag kan tänka mig att påpeka är nog utmaningen i spelet som bitvis blir otroligt skitsvårt och rent av drygt och irriterande. Men samtidigt som de kan vara irriterande så finner jag ändå spelglädje i spelet då man.. ptja.. i princip springer runt och kapar monster på mitten. Och så är det lite pussel mellan fighterna, typ.

Spelet har även släppts - tillsammans med sin första uppföljare - även till PS3an med uppdateringar av spelen samt support för troféer inför God Of War III's släpp.

Det finns nog inte så mycket mer att säga om God Of War egentligen. Det är blodigt som satan, har en grymt bra story och även en liten nypa av svart humor här och där. Jag skulle nog vilja påstå att God Of War är PS2 när det är som bäst.